Tiden går fort

Men troligen inte för dom som upplevt det tragiska på Utöya för ett år sen.
Jag minns exakt vart jag befann mig den dagen, vi hade precis landat på Landvetter efter en vecka i NY. Det enda man hörde då var att någon sprängt en bomb i Oslo och att säkerheten höjts. Resten hörde vi senare under dagen. Idag tänker jag på
alla dom som miste någon där på ön.