29 okt. 2013

Att skrämmas...

Fick först ett sms från äldsta.

-Jag är sjuk. 


Sen kom ett mms, 



Man får inte skrämma sin mamma så!


Bil helvetet...


Jag skulle gärna åka kommunalt till jobbet men det går inte tyvärr,så vi har två bilar i den här familjen.


En gammal BMW -320 -99 och en nyare Volvo V50 -04. Mmm, bra så!

Om det inte vore för att den där Volvon är ett förbannat måndags exemplar.
I april förra året bytte vi topplocket på den för tjugofem tusen riksdaler.
För fyra veckor sen var det dags igen denna gång byte av topplocks packningar och diverse bultar, samt service och byte av filter eller vad det nu var ytterligare nästan tolv tusen riksdaler.
Hinner hämta bilen på kvällen köra den hem och på morgonen på väg till jobbet var det dags igen.
Bogsering och denna gången byte av värmepaketet drygt åtta tusen riksdaler till.

Och som om inte det vore nog hinner vi inte mer än hämta bilen så tänds lampor igen.
Men den här gången ska vi tydligen kunna köra med den ändå, men i alla fall.
Och nu i måndags började låset på bagageluckan krångla. Helt plötsligt gick låset upp när jag körde och Atlas satt i där bak. Nu gick det bra men man kan ju bara gissa vad som skulle kunna hänt!!!

Som jag har svurit över den här bilen, ni skulle springa och gömma er om ni sett och hört mig.

Redan förra året tyckte jag att vi skulle bytt bil direkt efter reparationen, men se det ville inte mannen.

Vi är överens om det mesta jag och mannen men när vi pratar bilar, så brinner det i peruken på mig kan jag lova. Och det är oftast jag som kör den bilen eftersom det är jag som har hunden med mig på jobbet.  

För mannen är det viktigt att "äga" sin bil. Han skulle kunna köra vad som helst, bara det tar honom från punkt A till punkt B. Medans jag inte tycker det är viktigt att äga sin bil.
Jag tycker det är bättre att budgetera för en månadskostnad på bil och sen byta vart tredje år.
Ja, oekonomiskt jag vet, men förhoppningsvis lite mindre bekymmer.

Nu vill jag veta, Hur gör ni? Ska man äga eller inte?

Fwd: Stormen del 2






Jag tror Farbror Storm kom idag istället.

28 okt. 2013

Uppdatering ang Farbror Storm

Strax före nio kom han, farbror Storm alltså. Men jag vet inte om jag själv skulle kallat det storm? Jag tycker mer det är som en blåsig och regnig dag på Västkusten brukar vara. 
Men vi får väl se om det blir värre?

Hur har kvällen varit hos er då? 

Farbror Storm var är du?

Vaknade i morse av att klockan ringde (nåja, klockradion gick igång).
Undrade vad som var fel först men kom sen på vad det var, jag har sovit hela natten, utan att hosta en enda gång. Fantastiskt!

På jobbet märktes det att jag legat sjuk några dagar.
Jäklar vad fort högarna växer när man är borta, jag har ingen hjälpreda/arbetskamrat som tar hand om/ kan mitt jobb om jag är sjuk nämligen. Både bra och dåligt kan jag tycka.

Under dagen har det sen skruvats upp, snacket om den här kommande stormen.
På många arbetsplatser har man skickat hem folk!

Jag satt kvar på mitt jobb i Gunnilse till halv fem och det var kav lugnt kan jag lova.
Väl hemma tänkte jag att det kanske kommer bli stormigt, så jag drar ut med den fyrbenta innan middagen.
Okej, det regnade på oss, men var är stormen?
Ja, visst ja, den skulle komma in över Göteborg klockan sex sa dom ju.

Nu är klockan snart åtta och Farbror Storm måste vara rejält försenad för här i Lerum är han definitivt inte!

Hm...jag som tycker det är mysigt när vinden tar tag i husen och det viner i knutarna.
Kommer inte Farbror Storm inom en timme så måste jag säga att jag iallafall känner mig lite blåst:)

Kram på er!

27 okt. 2013

Blommor, träning och god mat

Ja ungefär det har helgen bjudit på.

Trots förkylning och utan röst fick jag bege mig till affären i fredags för att fylla på i förråden.
Passade då på att inhandla lite blomster. Jag älskar verkligen blommor. Så vackert och hemtrevligt!

Liljor som doftar ljuvligt (tror jag)





















Idag hade jag tillräckligt mycket ork för att bege mig på lite Hund Träning - Drop in.
Jag vet i alla fall en som blev glad och det är ju inte så konstigt när matte varit döds tråkig i en vecka.

Snacka om att passa in färgmässigt!


























Och till kvällen var jag så lat så jag gjorde det väldigt enkelt för mig Lasagnette.
Jag följer inte riktigt receptet för jag tar mer mjölk än vatten och dessutom klämmer jag i två vitlöksklyftor och sen toppar jag med Västerbotten ost. Det bli Yami Yami.



















Sen hade jag faktiskt gjort mig till för svärmor och gjort en lakrits pannacotta med hallon till dessert,
så gott det var.
Jag började med att blötlägga 1 gelatin blad i lite kallt vatten.
Till oss två kokade jag sedan upp 1 dl grädde med 2 msk socker samt knappt en halv msk lakrits pulver. Därefter la jag i gelatinbladet. Rörde om, hällde upp i skålar och lät det stå i frysen i tre timmar (men jag tror det hade räckt med två). Pannacottan serverades med Färska hallon till. Det var alldeles lagom mycket.

Vill du göra större kvantitet hittar du länk här .













Kvällen avslutades framför tv:n, tittade på Solsidan - Hellenius Hörna - Och Bron förstås!

Hoppas nu att vi överlever stormen och tidsomställningen.
(Och att jag  får sova utan host attacker inatt)

24 okt. 2013

Jävla förkylning

Jag har varit hemma från jobbet nu i några dagar och det tillhör inte vanligheterna att jag är hemma.
Jag tror alla människor är sjuka snart. Det är väl väderomställningen kan jag tro.

Hostar som en galning på nätterna (och dagarna), med andra ord inte så många timmars sömn!

Så jag stannar hemma, jag sitter i och för sig nästan alltid själv på jobbet i min lilla kur så jag skulle kunna vara där men jag är så jäkla mossig i huvudet och rösten har sprungit och gömt sig,
så ingen skulle höra vad jag säger och inte mycket skulle bli gjort.

Det viktigaste (lönerna) är ändå gjort. Annars skulle jag bli hängd innan helgen:)

Kram på er!

Att ta hand om dom gamla!

Jag har tänkt lite på det där med hur det var förr.
Då tog man hand om sina gamla, man bodde i samma hus och dom fick den hjälp och omvårdnad som behövdes. Idag försöker alla gamla klara sig själva så länge det bara går. Och det kan jag förstå, för ingen vill in på "hemmet" med den vården som är idag.

Min svärmor är 81år, en fantastisk kvinna som jag har lärt mig mycket av.
En mer varm och omtänksam människa har jag aldrig träffat.
Om det är någon jag ser upp till så är det henne.

Många år har varit tuffa och svåra för henne, men så stark hon blivit.
På senare år har hon fått ett bra liv.

Och nu på ålderns höst har hon som många andra äldre drabbats av både höftproblem, hjärtfel, och allt sämre hörsel. Och hon bor och klarar sig alldeles själv i sin lägenhet.

Men för ett tag sen bestämde tanten sig för att renovera både kök och badrum och nu är lägenheten belamrad med hantverkare. Vilket medfört att hon inte kan bo där, och vart ska hon bo då?
Ja, det kan man undra.
En perfekt lösning blev det, hon flyttade så klart in hemma hos oss.
För jag går ju här alldeles själv numera, eftersom mannen sedan en tid tillbaka jobbar i Stavanger (Norge) och kommer bara hem då och då.
Och yngsta jobbar ju också i Norge - Jessheim så honom ser man inte heller så ofta.
Yngstas rum står alltså tomt.

Men vad tror ni händer? När jag är på jobbet i måndags ramlar hon i badrummet och faller så illa så hon får ett benbrott. Nu har hon blivit gipsad och låg på sjukhus över natten. Och vid sju tiden igår kväll var hon tillbaka här hemma. Och vi hade en lång o härlig pratstund om hur det är att bli gammal.

Två timmar senare blev hon alldeles yr, kallsvettig och tyckte att det påminde om hur det kändes när hon fick en infarkt för två år sen. Hon ville bara gå och lägga sig men hon kunde resa sig upp.
Och själv hade jag inte styrkan att lyfta henne. F-n vad makt/hjälplös man känner sig då.
Så jag blev tvungen att ringa efter ambulans som kom o hämtade henne.

Jag har pratat med henne idag och allt känns som vanligt säger hon men jag är fundersam jag, nåt är inte som det ska, frågan är bara vad?

Hur gör ni med era gamla?
 

23 okt. 2013

Hallå! Är ni kvar?

Nu var det riktigt längesen jag skrev och det är av olika anledning inget jag vill gå in närmare på här.
Slutet på den härliga sommaren kunde jag varit utan, men nu har vi tagit nya tag och vi är på banan igen.

Jag har följt er allihop på era bloggar men tyvärr varit urusel på att kommentera.
Att skriva här har inte känts så viktigt, men nu börjar jag sakna det litegrann.
Jag vill inte att det ska bli en press, för då blir det inte roligt. Sen har jag märkt att jag mer och mer "Instagramar" istället. Följ mig gärna där om ni vill. ( monica_stenman_65 )

Hösten inleddes med ett ovanligt fint väder, soligt och varmt länge. Fantastiskt!

Jag har hunnit med en del saker bl.a var vi på Ullevi 17 aug och såg
Roger Waters (Pink Floyd) konsert "The Wall". Så jäkla bra och alla låtar kommer man ihåg.
Temat är faktiskt lika aktuellt idag som då.

Jag har också hunnit med en tripp till den stora huvudstaden (som jag alltid har svårt att orientera mig i).
Det blev ett besök den 28 sept då vi såg "Rainman" på Rival.
Får man skoja om vad som helst? Ja, jag tror det, om man gör det på rätt sätt.
I det här fallet handlar det om Autism.
Pjäsen är både rolig och allvarlig. Man vrider och vänder och skojar om både elakheter och girighet.
Huvudrollerna spelas av Robert Gustafsson och Jonas Karlsson och dom gör alldeles lysande rolltolkningar båda två. Gå och se den om ni kan.

Vad har mer hänt?

Jag har slutat i min härliga Gospel kör. Och varför då kan man ju fråga sig?
Jo, för att det inte blivit riktigt som jag tänkt och hoppats på.
Innan jag började där sjöng jag i en annan kör som till slut blev urtråkig, medlemmarna blev äldre och äldre (pensionärer) samtidigt som dom yngre slutade, så vi blev alltså färre och färre.
I samma veva som jag slutade där, hörde jag så himla mycket gott om min Gospel kör.
Dom gjorde många roliga framträdanden med både kända och okända artister på både teater scener och i kyrkan. (I kyrkan eftersom det är en kyrkokör.)

Jag kom med i kören och under dom år jag varit med har vi inte gjort en ända rolig grej (icke kyrklig).
Jag är absolut inte religiös (har till och med gått ur Svenska kyrkan) och jag har inget emot att sjunga såna låtar men vi har inte sjungit någonting annat.
Våra julkonserter t.ex, tycker jag ska innehålla lite nytt men framförallt gammalt. Det som vi alla känner igen och förväntar oss på en julkonsert. Många går kanske till kyrkan endast en gång om året och då oftast på en julkonsert och dom förväntar sig också det traditionella, men vi har bara kört nytt som inte en människa känner igen, och det är väldigt tråkigt tycker jag.
Så när man inte tycker det är roligt att gå dit längre då ska man lägga av tycker jag.
Nu letar jag efter en kör som sjunger vanliga låtar, visor, och där man inte måste kunna läsa noter.
Men det är svårt eftersom dom flesta är kyrkliga.

Oj, det här inlägget blev långt, märks att jag inte bloggat på ett tag.

Kram på er!