För så trött som jag varit/är känns det längesen som att jag var. Hur som helst, vi är alltså hemma igen efter vår lilla semester tripp till Marsa Alam i Egypten.
Vi hade verkligen en fantastisk vecka med 25-26 grader varmt och solsken och bad i Röda Havet. Vi passade även på att göra en utflykt med en delfinbåt, men tyvärr ville dom inte visa sig när vi var där (dom som var ute dagen efter hade sett ett trettio tal, typiskt). Så i stället fick vi snorkla och det var ju helt fantastiskt, en helt ny värld som öppnade sig.
Sen unnade vi oss lite spa, jag fick en helkropps massage och Joakim fick pedikyr och ansiktsvård (jäkligt bra för en tonåring måste jag säga).
Sen har vi det här med mygg. Jag tål nämligen inte att bli myggbiten och naturligtvis är det så att dom små liven bara älskar mig och mitt
förmodligen "blåa" blod för dom biter mig det vill jag lova. Och vad händer jo, alla bett blir förstås jäkligt uppsvullna men ett par av betten är så svullna och rinniga att jag blev tvungen att uppsöka läkare. Kul! Efter cortison spruta lite tabletter och salva går jag därifrån 1200 kronor fattigare. Men dagen efter var svullnaden nere och det började se bättre ut, så jag antar att det var värt det.
Fyra nya vänner hann vi också stifta bekantskap med Linda, Richard, Eva och David, hoppas ni också kommit hem och hämtat lite krafter.
Det var nämligen när vi skulle hem som det riktigt jobbiga började.
På morgonen fick vi besked att flyget hem var försenat pga tekniska problem men att bussen skulle hämta oss på utsatt tid 12.15 och att vi skulle få mer besked på bussen.
När sen bussen kommer får vi besked att vi ska köras till ett annat hotell i avvaktan på nya besked. Okej, bara att gilla läget eller hur?
Vi äter lunch där, vi får nya besked och ett rejält oväder kommer in som gör att hotellet får översvämning, taket rasar in på ett par ställen, strömmen går, vattnet tar slut och vi får nya besked.
Nu ska vi få middag också och får nya besked om att nu ska vi sova en natt där.
Upp på morgonen efter en natt utan sömn, käkar frukost och väntar på sista beskedet som är att bussen ska hämta oss klockan 14.00 vilket den också gör.
När man väl sitter på bussen inser man vilket extremt oväder det varit för dom har fått "ploga" fram vägarna som varit avstängda under gårdags kvällen.
Planet hem skulle gå 16.30, inte förrän 17.30 satt vi i planet, men tror ni vi fick lyfta NÄHÄ..och fick piloterna något besked om varför? NÄHÄ..
Så först 18.30 får vi klartecken att lyfta. Jippi tänkte man då, nu är vi i alla fall på väg.
Nu ska det bli gott med lite mat, trodde jag ja.
Pga strömavbrottet kunde pesonalen inte få med sig någon mat annat än lite baguetter som Pizza Hut på flygplatsen hade lyckats skrapa ihop åt oss. Ja, ja det är i alla något. Jag börjar äta min macka och tänker efter halva mackan att vilken tråkig macka tittar i den och ser att där endast ligger en tomat!
Då börjar jag titta på sonens macka, han sitter där med en macka med korv, ost, tomat, sallad!!! Va?
Jag tittar på hennes som sitter till höger om mig, hon har också en sådan!
Jag vänder mig om och tittar på dom som sitter bakom, dom har också sådana mackor. Jag sträcker mig fram och tittar på dom som sitter framför, dom har också sådana mackor!!! Fattar ni att jag jag blev ganska deppig då eller, det kändes som att det bara är jag som har otur.
Som om inte det vore nog tog vattnet slut även på planet. Och även om jag inte var törstig så bara vetskapen om att det inte fanns något vatten gjorde ju att man blev törstig, eller?
Vi landade på Landvetter klockan 23.30 och vi var hemma 00.30, Då var jag helt slut för jag hade inte sovit på jag vet inte hur länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar